Konsekvensetik – vad är rätt och fel enligt en konsekvensetiker?

Vi ställs dagligen inför hundratals val, allt från vardagliga beslut som att välja mellan bussen eller att promenera till skolan, till mer betydande val som att tala sanning eller ljuga. Hur kommer det sig att vi väljer vissa handlingar framför andra? För att försöka förklara alla olika beslut som vi människor tar kan vi dela in resonemangen i olika etiska modeller. Konsekvensetik är en sådan modell! I den här guiden kommer vi att djupdyka in i vad konsekvensetik innebär och utforska olika exempel för att redogöra hur det appliceras.

Hitta en studiecoach som kan hjälpa dig med skolan – oavsett kurs och nivå!

Vad är konsekvensetik?

Konsekvensetik är en etisk teori som bedömer moraliska handlingar utifrån dess resultat och konsekvenser. Inom konsekvensetik ses en handling som rätt eller fel beroende på dess påverkan på andra och dess omgivning, oavsett vad intentionen bakom handlingen var. 

Det finns olika former av konsekvensetik varav den vanligaste är utilitarism. Grundtanken bakom utilitarism är att bedöma handlingar utefter hur många som påverkas positivt och hur stor lycka handlingen medför. Alltså är en utilitarist ute efter att göra de val som leder till de bästa konsekvenserna som möjligt för det största antalet människor!

Konsekvensetikens historia

Det var i antikens Grekland som konsekvensetikens historia började, med filosofer som Epikuros, som betonade vikten av att maximera njutning och minimera smärta. På 1700-talet utvecklade Jeremy Bentham idén om att handlingar ska bedömas utifrån deras förmåga att skapa ”största möjliga lycka åt största möjliga antal.”

John Stuart Mill vidareutvecklade denna tanke på 1800-talet genom att lyfta fram kvaliteten på lycka. Under 1900-talet och framåt har konsekvensetik fortsatt att utvecklas och haft ett stort inflytande på modern moralfilosofi, med fokus på att bedöma handlingar utifrån deras konsekvenser.

Få toppresultat i matte med Allakando

Besegra matten med hjälp av en personlig studiecoach!

Läs mer

Argument för konsekvensetik

Ett av de tydligaste argumenten för konsekvensetik är att man betonar de resultat som faktiskt kan påverka andra. Om en person, trots goda avsikter, orsakar skada för hundratals människor, har deras intention sällan någon påverkan på de drabbade, det är konsekvensen av handlingen som påverkar dem. Oavsett vad personen säger kan de inte ångra eller ta tillbaka sin handling; skadan är skedd. Enligt konsekvensetiken bör vi därför prioritera handlingar som leder till positiva resultat och maximerar mängden lycka för den största möjliga mängden människor. 

Ett annat argument för konsekvensetiken är att det är en etisk modell som är lätt att förstå och tillämpa i vardagliga situationer. Genom att bedöma handlingar baserat på deras konsekvenser erbjuder konsekvensetik en konkret och praktisk metod för att fatta moraliska beslut. Eftersom den inte är bunden till fasta regler eller principer, utan istället bedömer varje situation individuellt, kan konsekvensetik anpassas till olika omständigheter och kulturer.

Argument mot konsekvensetik

Det vanligaste argumentet mot konsekvensetik är att det kan vara svårt att tillämpa i praktiken. Hur kan vi förutse konsekvenserna av en handling innan den utförs? Ett exempel som belyser detta dilemma är djurförsök. Tänk dig en forskare som letar efter ett botemedel mot en allvarlig sjukdom och därför genomför tester av olika mediciner på djur. Forskaren tror att resultaten kommer att leda till ett botemedel som kommer att hjälpa miljontals människor, vilket motiverar handlingen som rätt. Forskaren inleder testerna med stora förhoppningar men efter flera års försök når forskaren fortfarande inga framsteg. Som resultat har tusentals djur lidit, utan att forskaren kommit fram till några medicinska genombrott. Konsekvensen av handlingen visar sig vara negativ, och handlingen klassas därför som moraliskt fel. 

En utilitarist hade i detta fall antagligen argumenterat för att läkaren, borde ha gjort en lista med för- och nackdelar med djurförsöken samt dess sannolikhet. Beslutet skulle på så sätt kunna grundas i vad som är de mest troliga konsekvenserna.

Konsekvensetik – Exempel

För att se hur konsekvensetiken fungerar i praktiken kan vi kolla på tre exempel:

• Att ljuga är ur ett pliktetiskt perspektiv alltid fel men enligt en konsekvensetiker kan det ibland rättfärdigas. Om din vän frågar ifall du tycker om deras nya frisyr och du ljuger för att göra din kompis glad har du handlat konsekvensetiskt. Konsekvensen av din handling är att kompisen känner sig glad och självsäker. Hade du varit ärlig och sagt att du inte tyckte om frisyren hade du riskerat att såra din väns känslor – därför är den goda handlingen här att ljuga!

• Två patienter behöver en organtransplantation men det finns bara ett tillgängligt organ. Båda patienterna är en god match och patient 1 står överst på förturslistan. Tyvärr har patient 1 fler medicinska problem och även om de får organet är det inte säkert att de kommer att tillfriskna fullt. Patient 2 däremot har en mycket god hälsa och beräknas göra ett full tillfrisknande om de får organet. Ur ett pliktetiskt perspektiv bör läkarna ge organet till patient nummer 1 som står överst på listan men ur ett konsekvensetiskt perspektiv bör patient 2 få det. Patient 2 har en större sannolikhet att återhämta sig väl och leva ett gott liv. För att maximera mängden lycka ska organet därför ges till patient 2.

• Att stjäla pengar är en olaglig handling men det kan rättfärdigas i en del konsekvensetiska resonemang. Till exempel, om du skulle stjäla från en rik person och använda pengarna för att hjälpa fem personer i nöd, kan de positiva konsekvenserna väga tyngre än de negativa. Även om handlingen gör den rika personen upprörd, genererar den mer lycka hos de fem personerna som du har hjälpt. Konsekvenstänkandet fokuserar på att maximera det totala välbefinnandet där de positiva utfallen anses överväga de negativa och handlingen kan därför ses som rätt av en konsekvensetiker. Den handling med de bästa konsekvenserna är helt enkelt överlägsen de andra alternativen.

Bemästra de olika etiska modellerna med studiehjälp

Att läsa om filosofi, etik och moral kan vara otroligt roligt och givande, men det kan även kännas rörigt. Det finns flera olika etiska modeller att hålla koll på och många frågor som inte har några fullständiga svar. För att lyckas reda ut de olika delarna kan det underlätta att ha en personlig studiecoach som hjälper till. En coach från Allakando hjälper dig att hitta rätt verktyg som gör filosofin både roligare och lättare att bemästra!

En Allakando-coach kan hjälpa dig nå toppresultat oavsett ämne – läs mer här!