Skolstressen ökar – Var tredje högstadieelev känner press

Skolstressen växer bland högstadieelever i Sverige. Enligt statistik från SCB har andelen elever som upplever stress relaterad till skolan ökat från 25% år 2019 till hela 37% år 2023. Trots att mängden läxor och prov inte har ökat avsevärt verkar elever känna allt större press. Hur ska eleverna hantera det på bästa sätt?

Vad är skolstress?

Skolstress är lite som det låter – den ångest och stress som elever kan känna inför sina studier. Det kan vara oroskänslor inför nationella prov, att känna en press över att prestera bra och att hinna med alla läxor. När stressen blir överväldigande påverkar det inte bara elevernas inlärningsförmåga, utan även deras välmående i allmänhet. 

Det är viktigt att både elever och vuxna är medvetna om skolstress för att vi ska kunna få rätsida på det. Genom att upptäcka skolstress tidigt kan vi hjälpa elever att hitta strategier för att hantera det – innan det blir för tungt. 

Få en personlig studiecoach som motiverar dig i skolan!

Vad har en ökad skolstress för konsekvenser?

När elever känner stress kring skolan kan det påverka deras välmående såväl som deras skolprestationer. Alltför höga stressnivåer kan också leda till psykisk eller fysisk ohälsa, inklusive ångest och sömnproblem. 

Stress kan också ha en negativ påverkan på elevers inlärningsförmåga eftersom vår koncentration påverkas. Detta kan i sin tur resultera i sämre betyg och en känsla av att vi kanske inte räcker till – ens självförtroende brister och man har svårare att hänga med på lektionerna. När vi väl börjar tvivla på våra egna förmågor är det ett svårt tankemönster att bryta, men aldrig omöjligt.  

Varför ökar skolstressen bland elever?

När vi tittar närmare på statistik från SCB ser vi förändringar i att fler högskoleelever upplever en ökad mängd läxor och prov såväl som stress. Barn upplever en högre arbetsbelastning i skolan, men har vi verkligen gett dem rätt verktyg för att hantera det?

Det finns givetvis flera faktorer som kan bidra till att barn känner sig stressade kring skolan, men en markant faktor handlar om prestationskrav. Allt fler elever ställs inför höga förväntningar från både sig själva och sin omgivning. Här kan sociala medier spela en stor roll, där ungdomar ständigt jämför sig med andra och känner press att leva upp till andras livsstil.

Många känner att de måste vara “bäst” för att nå sina mål och exempelvis komma in på sin drömutbildning eller få sitt drömjobb. Detta kan i sin tur skapa en orealistisk standard som gör att allt fler elever jobbar hårdare än vad som är hälsosamt eller helt enkelt väljer att sluta försöka.

Tips: En privatlärare kan också vara en mentor!

Försämrade PISA-resultat i Sverige

Samtidigt ser vi försämrade resultat i PISA-undersökningen. De senaste resultaten visar att våra elever brister i viktiga kunskapsområden, framförallt i matematik och läsförståelse. Snittpoängen har sjunkit avsevärt, och Sverige ligger nu på samma nivå som för drygt tio år sedan. Till viss del kan detta också kopplas till den ökande skolstressen – om elever är stressade och mår dåligt, påverkar det deras förmåga att prestera i skolan.

Hur spelar barnets självkänsla in i deras skolprestationer? 

Självkänsla spelar en viktig roll i barnens skolprestationer. Barn med stark självkänsla har ofta högre motivation och vågar ta sig an utmaningar i klassrummet. De deltar aktivt, uttrycker sina åsikter och ber om hjälp när de behöver.

Å andra sidan kan barn med låg självkänsla uppleva osäkerhet kring sina studier, vilket kan leda till att de drar sig undan och inte presterar sitt bästa. Detta kan skapa en negativ spiral med ökade ångestkänslor inför prov, inlämningar och andra prestationer i skolan.

Vad kan vi göra därhemma för att underlätta skolstressen?

Det finns flera strategier som både elever och föräldrar kan använda för att hantera skolstress på ett effektivt sätt (eller iallafall göra det hela lite lättare). Här är några tips som kan vara till hjälp:

1. Planera och organisera

Att planera och organisera sina studier gör under för att hantera skolstress. Hjälp ditt barn att skapa en realistisk studieplan som tar hänsyn till både skoluppgifter och prov. När vi delar upp vår arbetsbelastning i mindre steg, kan vi känna att vi har mer kontroll över det. 

Här kan det vara bra att använda en kalender där ni tillsammans skriver upp vad som behöver göras och när. En visuell representation av alla skoluppgifter och deras deadlines gör det lättare för barnet att se vad som ska prioriteras.

2. Prioritera barnets välmående

Ibland kan ett dåligt betyg kännas som en katastrof, som om hela framtiden rasar samman på ett ögonblick. Så är det givetvis inte. Dåliga betyg går alltid att förbättra och att man har svårt för något innebär inte att man inte är smart. Se till att påminna ditt barn om det. De behöver få tid till att vara lediga, träffa kompisar och att helt enkelt bara få vara. Man behöver inte alltid noja över skolstressen. 

Fysisk aktivitet är också en kraftig stressavlastare. Du kan uppmuntra till fysisk aktivitet hos ditt barn, som att exempelvis gå på en promenad eller åsidosätta tid till sport. Det är även viktigt att de får tillräckligt med sömn om nätterna.

3. Låt de prata med en vuxen

Vare sig det är du som förälder eller någon annan, se till att ditt barn vet att det är okej att prata om sina känslor. Ingen förälder vill höra att sitt barn mår dåligt, men det är bara genom öppna dialoger som vi kan hitta faktiska lösningar. 

Ibland kan det kännas lättare för barn att dela sina tankar med en tredje part, som en lärare eller skolkurator. Oavsett vem det blir är det viktigt att lyssna aktivt. Bekräfta deras känslor och berätta att många barn upplever skolstress. När vi hjälper våra barn att bearbeta sin stress blir det lättare för dem att hantera utmaningarna i skolan.

4. Ta hjälp av någon annan

Om ditt barn har svårt att hantera skolstress, fundera på att anlita en studiecoach. En studiecoach kan hjälpa ditt barn få ordning på kluriga ämnen, hjälpa dem hitta hälsosamma studievanor och utveckla bättre strategier för att hantera tid. 

Ofta är studiecoacher dessutom tränade i att förstå och hantera alla känslor som kan uppstå när elever upplever skolstress. Samtidigt som de stärker barnets skolmotivation, kan de också bli en sorts förebild. De har själva varit i samma sits som ditt barn och kan relatera på ett sätt som vi vuxna inte kan (även om vi gärna vill försöka). 

4. Ta hjälp av någon annan

Om ditt barn har svårt att hantera skolstress, fundera på att anlita en studiecoach. En studiecoach kan hjälpa ditt barn få ordning på kluriga ämnen, hjälpa dem hitta hälsosamma studievanor och utveckla bättre strategier för att hantera tid. 

Ofta är studiecoacher dessutom tränade i att förstå och hantera alla känslor som kan uppstå när elever upplever skolstress. Samtidigt som de stärker barnets skolmotivation, kan de också bli en sorts förebild. De har själva varit i samma sits som ditt barn och kan relatera på ett sätt som vi vuxna inte kan (även om vi gärna vill försöka). 

Tips: Läs vår guide till studiemotivation!

5. Var medveten om tecken på stress

Som förälder är det alltid viktigt att vara medveten om tecken på stress hos ditt barn. Det kan vara allt från förändringar i humöret till magont eller sömnproblem. När vi är uppmärksamma på signalerna, kan vi fånga upp stressen tidigare och åtgärda det.

Ta dig därför tiden att prata med barnen så gott det går. Det är såklart inte alltid det lättaste uppdraget när man har tonåringar, men försök att fråga om deras mående och hur det går i skolan. Ibland behöver vi verkligen bara något så simpelt som ett lyssnande öra – att få känna oss förstådda. 

Skolmotivationen lider när vi inte förstår att alla lär sig olika

Skolmotivationen lider ofta när vi inte erkänner att elever lär sig på olika sätt. Varje barn har olika inlärningsstilar och behov i sina studier, vilket gör att standardiserad undervisning sällan passar varenda elev i klassrummet. När elever känner att deras sätt att förstå inte bekräftas, kan det i sin tur påverka deras motivation negativt.

Vissa elever ägnar allt fler timmar därhemma åt att försöka förstå på egen hand tills de mår dåligt, andra tappar intresset för skolarbetet helt och hållet. Oavsett vad som stämmer, påverkas deras motivation negativt – och därför vänder sig allt fler familjer till Allakandos studiecoacher.

Läxhjälp är nämligen så mycket mer än bara privatundervisning i ett ämne eller två. En studiecoach kan faktiskt spela en viktig roll i att stärka ditt barns motivation och självkänsla, särskilt vad gäller skolan. Barnet får en fördjupad förståelse för skolmaterialet samtidigt som de blir mer självsäkra i sina studier, vilket i sin tur minskar skolstressen.

En studiecoach ger också barnet utrymme att ställa frågor och få direkt feedback, vilket ibland kan saknas i ett vanligt klassrum. För många elever kan det vara en avgörande faktor i deras inlärningsförmåga – och när de ser förbättringar i sina betyg eller prestationer ökar deras motivation ytterligare. 

Men även om en studiecoach är ett bra alternativ, behöver vi såklart hantera skolstress på ett djupare plan också. Det måste vara en gemensam insats där vuxna, föräldrar och barn spelar en avgörande roll – och det får lov att ta tid. Det bästa vi kan göra är att använda strategier för att skapa en stödjande miljö där vi hjälper våra barn att navigera skolans alla utmaningar på ett balanserat sätt.

Få en studiecoach från Allakando och hitta studiemotivationen!