Digital kompetens – 40% av elever saknar grundläggande kunskaper

Digital kompetens har blivit en av de viktigaste färdigheterna att finslipa i en digitaliserad värld. Det genomsyrar varje aspekt av vårt samhälle – från utbildning och arbetsliv till hur vi kommunicerar och tar del av information. Idag är det lika väsentligt som läskunnighet. Ny statistik från Skolverket visar däremot att 40% av eleverna saknar grundläggande digitala kunskaper.

Digital kompetens är lika viktigt som läskunnighet idag

I dagens samhälle är digital kompetens inte längre en valfrihet – det är en nödvändighet. Att kunna förstå och använda digitala verktyg på ett tryggt (och smart) sätt är lika grundläggande som att kunna läsa och skriva men vad innebär det egentligen?

Digital kompetens handlar i stor utsträckning om att kunna navigera och använda digitala verktyg. Det inkluderar allt från att kunna vara källkritisk till den information vi tar del av online till att skapa digitalt innehåll och förstå hur vi skyddar vår integritet på nätet. Precis som läskunnigheten, blir digital kompetens en färdighet som öppnar dörrar.

Att inte ha dessa färdigheter kan leda till att man hamnar på efterkälken. Det avser inte bara i skolan, utan även i arbetslivet. Med tanke på hur snabbt tempo den teknologiska utvecklingen sker, är det särskilt viktigt att ge elever en stabil grund redan från början – och skolan har en nyckelroll i detta.

Få en personlig studiecoach som hjälper dig att stärka din digitala kompetens!

40% av elever blir inte godkända i digital kompetens

År 2023 deltog Sverige för första gången i en internationell studie om digital kompetens bland elever (ICILS). Trots att vi länge har setts som ett av världens mest digitaliserade länder, visade studien att våra elever faktiskt presterar lägre än genomsnittet. Siffran som stack ut? Fyra av tio svenska grundskoleelever klarar inte grundläggande användning av digitala verktyg. 

Vad är ICILS?

ICILS (International Computer and Information Literacy Study) är en studie som jämför digital kompetens hos elever i årskurs 8. Studien fokuserar på elevens datorvana, deras förmåga att använda digitala verktyg och förstå grundläggande datalogiskt tänkande. Studien genomförs vart femte år och har pågått sedan 2013, i syfte att få insikt i hur väl eleverna är förberedda på att möta de digitala krav som samhället ställer idag. 

Så presterar svenska elever i ICILS

Svenska elever är flitiga användare av digitala verktyg som datorer och mobiltelefoner, både i skolan och på fritiden. Men trots detta visar resultaten att 39 % av åttondeklassarna presterar på en låg eller mycket låg nivå när det gäller digital kompetens. Ytterligare 41% av eleverna uppnår endast en grundläggande nivå i digital kompetens, medan en minoritet på 20% har tillräckliga kunskaper för att hantera avancerade uppgifter självständigt.

Trots att Sverige tillhör de länder som använder digitala verktyg mest i skolan, tillsammans med Danmark, saknas en tydlig koppling mellan användning och kompetens. Sverige placerade sig dessutom på elfte plats av de deltagande, vilket skiljer sig från Danmark som låg i topp.

I Skolverkets statistik framgår det att en betydande andel av eleverna har svårt att självständigt värdera informationens trovärdighet och relevans på nätet. Därtill rapporterar endast 57% av eleverna att de har lärt sig om säkerhetsaspekter.

Även om många elever har viss kunskap i programmering, klarar inte heller en tredjedel av svenska högstadieelever att lösa programmeringsuppgifter utan omfattande stöd – vilket tyder på att deras färdigheter i datalogiskt tänkande är begränsade.

Hur rustar vi elever inför en digitaliserad framtid?

Att se till att elever klarar sig i en alltmer digitaliserad värld är en fråga som bör prioriteras. Enligt Skolverket är socioekonomiska faktorer en av de största orsakerna bakom kunskapsbristen. Tillgång till digitala verktyg och resurser varierar dessutom kraftigt mellan skolor och beror på individuella satsningar eller kommunala upphandlingar.

Lägg därtill att undervisning i digital kompetens skiljer sig inte bara mellan skolor, utan även lärare. Det finns ingen garanti för att alla elever får samma möjligheter att utveckla de färdigheter de behöver, vilket innebär att en mer enhetlig strategi är avgörande för att elever inte ska halka efter.

Mellan 1994 och 2011 var IT dessutom ett grundämne i skolan som gav elever en strukturerad miljö att lära sig teknik. Om vi ser till sambandet mellan Sveriges resultat i ICILS och socioekonomiska faktorer, blir det lätt att dra en slutsats – vi behöver återigen tillgängliggöra digitala verktyg för alla elever.

Till exempel kan digitala hjälpmedel som Allakando AI vara en lösning. Verktyget erbjuder elever personlig vägledning i problemlösning för att stärka deras kompetens, något som kan komplettera skolans insatser och bidra till att fler elever når sin fulla potential.

Så kan du stärka din digitala kompetens

Världen förändras i snabb takt och digital kompetens är inte längre en extra fördel, utan det är en grundläggande färdighet. För att möta dessa krav måste varje elev få rätt förutsättningar, något som tyvärr är svårt att tillgodose i skolan. 

Här kan digital läxhjälp spela en avgörande roll. På Allakando kombinerar vi teknik och lärande genom att erbjuda personlig läxhjälp online, där elever får den individuella uppmärksamheten de behöver. Det är en möjlighet att fylla kunskapsluckor, stärka självförtroendet och möta framtidens digitala utmaningar med självklara verktyg i handen!

Få en studiecoach från Allakando och stärk din digitala kompetens!