Så fungerar grundskolan: Läroplan, betyg & kursplaner

Grundskolan är en självklar del av barns och ungas vardag i Sverige. Här lägger man grunden för vidare studier, personlig utveckling och aktivt deltagande i samhället. Men hur fungerar egentligen den svenska grundskolan? Vilka regler gäller, vad ska eleverna lära sig och hur bedöms deras kunskaper?

I den här artikeln går vi igenom vad gymnasiet är, hur antagningsprocessen fungerar, vilka olika program som erbjuds och vad som skiljer gymnasieskolan från grundskolan. Oavsett om du själv står inför gymnasievalet eller bara vill få bättre koll på hur systemet fungerar, får du här en tydlig överblick av allt du behöver veta om hur grundskolan i Sverige fungerar.

Få en personlig studiecoach som hjälper dig nå toppbetyg!

Grundskolans uppbyggnad – från sexårsålder till årskurs 9

Sverige har obligatorisk skolgång i tio år, vilket omfattar ett år i förskoleklass och nio år i grundskolan. Det innebär att skolplikten börjar det kalenderår barnet fyller sex år och avslutas efter årskurs 9, vanligtvis när eleven är 15 eller 16 år.

Grundskolan är uppdelad i tre övergripande stadier:

• Lågstadiet: årskurs 1–3
• Mellanstadiet: årskurs 4–6
• Högstadiet: årskurs 7–9

Före den egentliga skolstarten har barnen ofta gått i förskola, men det är inte ett krav för att påbörja förskoleklass. Däremot är förskoleklassen sedan 2018 en obligatorisk skolform som syftar till att skapa en bro mellan lek och lärande, och förbereda barnen för fortsatt skolgång. Det finns både kommunala och fristående skolor i Sverige. Fristående skolor är ofta ideellt eller privat drivna men lyder under samma regelverk som kommunala skolor. Båda skolformerna är avgiftsfria och måste följa samma läroplan.

Läroplan för grundskolan – skolans uppdrag och mål

All undervisning i grundskolan styrs av läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, även kallad Lgr22. Den är fastställd av regeringen och utgår från skollagen. Läroplanen anger inte bara vilka kunskaper eleverna ska få, utan också vilka värden skolan ska förmedla. Läroplanen är indelad i tre huvuddelar:

• Skolans värdegrund och uppdrag – det övergripande syftet med skolan.
• Övergripande mål och riktlinjer – till exempel ansvar, normer, kunskaper och inflytande.
• Kursplaner för respektive ämne – dessa innehåller syfte, centralt innehåll och kunskapskrav för varje årskursintervall.

Skolans värdegrund och uppdrag

En central del av läroplanen handlar om skolans uppdrag att främja demokrati, allsidig kunskapsutveckling och varje elevs personliga utveckling. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla nyfikenhet, kreativitet, kritiskt tänkande och en förståelse för samhällets demokratiska principer. Det gäller hela skoldagen, inte enbart undervisningen.

Kursplaner i grundskolan – vad ska eleverna lära sig?

Läroplanen konkretiseras i kursplaner för grundskolan, ett dokument för varje ämne där syftet med undervisningen, innehållet och kunskapskraven specificeras. Kursplanerna säkerställer att undervisningen är likvärdig i hela landet, oavsett vilken skola eleven går i. Varje kursplan består av tre delar:

• Syfte: Vilka förmågor eleven ska utveckla inom ämnet.
• Centralt innehåll: Vad undervisningen ska behandla under olika årskurser.
• Kunskapskrav: Vad som krävs för att uppnå olika betygsnivåer.

Kursplanerna gäller för alla ämnen – exempelvis matematik, historia, engelska, biologi och musik – men också för ämnen som ibland glöms bort i internationella jämförelser, som teknik, slöjd och moderna språk.

Exempel: Kursplan i svenska

I kursplanen för svenska i grundskolan ska eleverna bland annat utveckla sin förmåga inom flera olika områden:

• läsa och analysera skönlitteratur och faktatexter
• skriva olika slags texter för olika syften
• tala, samtala och argumentera
• använda språket i olika sammanhang

Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar en förståelse för hur språk fungerar och används, vilket är avgörande för barnens skolgång.

Betygssystemet i grundskolan – hur bedöms elevernas kunskaper?

I den svenska grundskolan börjar elever få betyg i årskurs 6, närmare bestämt i slutet av höstterminen. Därefter får elever betyg i slutet av varje termin i de ämnen de fått undervisning i under terminen. Syftet med betygen är att ge en sammanfattning av elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven.

Betygssystemet i grundskolan är skalan A–F, där A är högsta betyg och E är lägsta godkända nivå. Betyget F innebär att eleven inte nått kraven för godkänt. Det finns även mellansteg (B och D) för att ge en mer nyanserad bild när elevens kunskaper ligger mellan två nivåer. Betygen bygger på lärarens samlade professionella bedömning av elevens prestationer, inte på provresultat i sig. En viktig princip är att betyget sätts utan att ta hänsyn till elevens tidigare prestationer – varje betyg ska spegla var eleven befinner sig i kunskapsutvecklingen just vid terminslutet.

Nationella prov – stöd för likvärdig bedömning

Nationella prov i grundskolan är ett verktyg som används för att stödja lärares betygssättning och säkerställa att bedömningar är likvärdiga i hela landet. Proven är obligatoriska och genomförs i årskurs 3, 6 och 9 i vissa ämnen.

• I årskurs 3 testas svenska och matematik.
• I årskurs 6 tillkommer engelska.
• I årskurs 9 skrivs prov även i NO- och SO-ämnen.

De nationella proven är inte examensprov, men de spelar en viktig roll i att synliggöra elevernas styrkor och utvecklingsområden. Resultaten fungerar som ett av flera underlag vid betygssättningen, men det är alltid lärarens samlade bedömning som avgör betyget.

Skolverket ansvarar för konstruktionen av de nationella proven. De tas fram i samarbete med universitet och lärare, och testas noggrant innan de används. Syftet är att säkerställa reliabilitet och validitet, alltså att proven mäter rätt saker och gör det på ett tillförlitligt sätt.

Stödinsatser och anpassningar – när eleven behöver hjälp

Skolan har ett ansvar att ge stöd till elever som riskerar att inte nå kunskapskraven. Det kan röra sig om tillfälliga svårigheter, långvariga utmaningar eller funktionsnedsättningar.

Det första steget är att ge så kallade extra anpassningar – mindre insatser som kan genomföras inom ramen för den vanliga undervisningen, till exempel förändrad undervisningstakt, hjälpmedel eller tydligare instruktioner. Om det inte räcker ska skolan utreda behovet av särskilt stöd. Det är mer omfattande insatser, exempelvis undervisning i mindre grupp eller stöd från specialpedagog. Sådant stöd ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram och följas upp regelbundet.

Skolmat och elevhälsa – ett helhetsperspektiv

I Sverige har alla elever i grundskolan rätt till gratis, näringsriktig skollunch varje skoldag. Det är ett krav enligt skollagen, och måltiden ska utformas så att den stöder elevens hälsa, utveckling och inlärning.

Måltiderna ses inte som ett sidospår från undervisningen – de är en del av skolans helhetsuppdrag. Det är skolhuvudmannen (ofta kommunen) som ansvarar för att måltiderna lever upp till kraven.

Elevhälsa – ett tvärprofessionellt stöd

Alla skolor ska ha tillgång till ett elevhälsoteam. Det består vanligtvis av skolsköterska, kurator, psykolog, specialpedagog och ibland skolläkare. Elevhälsans syfte är att förebygga ohälsa, stödja elever i behov av hjälp och bidra till en trygg lärandemiljö.

Insatser från elevhälsan kan både vara generella (t.ex. hälsosamtal) och riktade (t.ex. krisstöd eller specialpedagogisk bedömning).

Förberedelse inför gymnasiet – betyg och vägledning

I grundskolans senare år ska eleverna förberedas för nästa steg: gymnasieskolan. Alla skolor ska erbjuda studie- och yrkesvägledning (SYV) som hjälper eleverna att förstå vilka gymnasieprogram som finns, vad de innebär och vad som krävs för att bli behörig. Betygen från årskurs 9 ligger till grund för antagningen till gymnasiet. För yrkesprogram krävs godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik + fem andra ämnen. För högskoleförberedande program krävs nio godkända ämnen.

Vanliga frågor om grundskolan

Vad är grundskolan?

Grundskolan är en obligatorisk skolform i Sverige som omfattar förskoleklass och årskurserna 1–9. Alla barn i Sverige har skolplikt i dessa år.

När börjar man grundskolan?

Barn börjar i förskoleklass det år de fyller sex. Förskolan utgör skolstarten i det svenska skolsystemet.

Hur många år är grundskolan?

Grundskolan omfattar totalt tio år: ett år i förskoleklass och nio år i grundskolan.

Hur många ämnen har man i grundskolan?

Det varierar något mellan årskurserna, men vanliga ämnen är svenska, matematik, engelska, NO- och SO-ämnen, bild, musik, slöjd, idrott, teknik och moderna språk som spanska, franska och tyska.

Hur mycket frånvaro får man ha i grundskolan?

Det finns ingen fast gräns för tillåten frånvaro. Vid hög frånvaro är skolan skyldig att utreda orsaken och erbjuda stöd så att eleven inte halkar efter.

Höj dina betyg i grundskolan med vår läxhjälp

Grundskolan lägger grunden för din framtid – och rätt stöd kan göra hela skillnaden. Med Allakandos läxhjälp får du personligt anpassad undervisning som hjälper dig att nå dina studiemål, oavsett om du vill höja dina betyg, förbättra din studieteknik eller få bättre koll på ämnen du tycker är svåra. Tillsammans bygger vi självförtroende, struktur och kunskap – så att du kan ta dig in på det gymnasieprogram du siktar på.

Höj dina betyg med en personlig studiecoach!